Har klassens storlek betydelse?

 

Utan att ta parti för ett parti, återstår nu att se hur valrörelsens alla löften om skolan skall infrias. Ett av de löften som kommit upp är att vi skall ha mindre klasser, åtminstone i tidiga år, kanske då inte i alla som finns nu, men i vart fall där det finns stora klasser?

 

 

 En fråga är om politiker i en kämpig valrörelse använder detta som konkurrensfördel att hävda klassminskningens förträfflighet.

 

 Förslaget är inte utan frågetecken. I alla år har klasstorlekens betydelse varit en omdiskuterad fråga. Evidensen har inte varit given men rent opinionsmässigt har det varit positivt för enskilda skolor att hävda att man satsar på små klasser. Det borde tilltala föräldrar och lärare, men den lite större frågan bakom är om det verkligen kommer att leda till en bättre skola och vidare om kostnaden ställd mot andra alternativa förslag är motiverad? Resultatet är definitivt inte givet.

 

 Socialdemokraterna har lagt ut en egen sammanställning av forskning där man hävdar att det numer är bevisat. Nu var ju inte frågan så enkel som att klassminskning har effekt eller ej. Vi vet alla att det har effekt. John Hattie hävdar med sitt sätt att räkna, att den beräknade effekten är 0,21, måttlig. I Hatties metastudie är detta i rangordning nummer 106 i ordning av studerade faktorer för bättre undervisningsresultat. Det betyder inte att det inte leder framåt, men att det finns åtminstone 105 alternativa förrslag som ligger bättre till enligt Hatties sätt att räkna.

 

 Som det mesta som rör skola, är sambanden komplexa och inte enkla att dra slutatser ifrån. I USA provade man i avsikt att göra skolan bättre med mindre klasser. Det krävde fler klasser vilket krävde fler lärare. Lärarna fanns inte vilket ledde till att en högre andel elever kom att undervisas av mindre kompetent personal. Man ville väl men det blev inte som man tänkt. Inte så ovanligt i skoldebatter.

 

 Är det då gynnsammare nu för Sverige att göra samma försök? I Sverige är situationen den att medelåldern är hög bland lärare, pensionsavgångar väntas, och det är inte så många som man önskar som söker till lärarutbildningen. Situationen är olika över landet när det gäller klassernas storlek, som tillgång på lärare och tillgång på skollokaler för fler men mindre klasser. Om lokalerna inte finns tar det tid att bygga fler skolor och lokalkostnaderna kommer att öka.

 

  (s) har räknat två miljarder för denna reform. Sverigesnittet är 19 elever vilket kan förklaras av glesbygd och statistiksvårigheter att skilja klasser från mindre undervisningsgrupper.

 

 Om 912000 elever har ett klassgenomsnitt på 19 elever, blir det 48000klasser. Tänker vi oss att vi skall ta 5 elever från varje klass och göra nytt för dessa, blir det 5 skolpengar (100000) gånger 48000 st klasser, lika med 24 miljarder. Skulle det bara gälla lågstadiet och förskoleklasser blir det 10. Man har räknat två som kostnad för reformen. Är det inte finansierat helt ut mot skolan kommer det att dra av andra prioriteringar som särkskilt stöd.

 

 Låter inte alldeles enkelt, men om det nu inte var alldeles tydligt i valodebatten, blir viktigaste frågan när det är genomfört, hur det nu kommer att se ut, blev det bättre jämfört med andra valbara alternativ?